Många som har mens känner igen det: dagarna runt och under blödningen sjunker orken, ögonlocken blir tunga och allt känns lite jobbigare än vanligt. Det är inte inbillning, och det är inte heller en enda enkel orsak. Att man känner sig trött vid mens är resultatet av flera samverkande processer i kroppen – hormonella, blodmässiga och inflammatoriska.

Det är heller ingen liten privatsak. När ungefär halva befolkningen återkommande tappar i ork några dagar varje månad får det avtryck i både skola och arbetsliv – på koncentration, närvaro och prestation. Just därför är det värt att förstå vad tröttheten faktiskt beror på. Den här artikeln förklarar först biologin bakom menströttheten, och avslutar med varför den har blivit en fråga som allt fler arbetsgivare och utbildningar börjat ta på allvar.

Hormonerna som dippar

Den vanligaste förklaringen att man blir trött vid mens handlar om könshormonerna östrogen och progesteron. Under menstruationscykeln stiger och faller deras nivåer i ett bestämt mönster. När ett ägg inte blir befruktat sjunker nivåerna kraftigt strax före och i samband med att mensen börjar – och det är just det fallet som många känner av.

Östrogen och progesteron påverkar nämligen mycket mer än fortplantningen. De är kopplade till signalsubstanser som serotonin, som i sin tur har betydelse för humör, sömn och energi. När hormonnivåerna snabbt rasar kan det därför ge en känsla av trötthet, nedstämdhet och tröghet. En tröst i sammanhanget: ungefär en vecka efter mensens start börjar hormonerna stiga igen, och för många återvänder då energin.

Blodförlusten och järnet

Den andra stora pusselbiten som orsakar att man blir trött vid mens är blodet du faktiskt förlorar. Varje menstruation innebär en förlust av blod – och därmed av järn. Järn är avgörande för hemoglobinet i de röda blodkropparna, som transporterar syre ut till kroppens alla celler. Får cellerna sämre tillgång till syre går kroppen lite på sparlåga, och resultatet blir trötthet.

För de flesta är förlusten hanterbar, men har man rikliga eller långdragna blödningar kan järndepåerna sakta tömmas snabbare än de hinner fyllas på. Då kan järnbrist – och i förlängningen blodbrist (anemi) – utvecklas, vilket ger en mer påtaglig och ihållande trötthet. Det här är en viktig poäng: medan den hormonella tröttheten kommer och går med cykeln, kan en järnrelaterad trötthet bita sig fast även mellan menstruationerna.

Prostaglandiner och en stilla inflammation

När livmoderslemhinnan stöts bort frisätts ämnen som kallas prostaglandiner. De får livmodern att dra ihop sig, vilket är det som ger mensvärk – men prostaglandiner kan också ge mer allmänna besvär som illamående, huvudvärk och just en känsla av att vara hängig och energilös.

Själva menstruationen är dessutom en mild inflammatorisk process; det är en del av hur kroppen bryter ner och gör sig av med slemhinnan. De inflammatoriska signalämnen som är inblandade kan i sig bidra till en sjukdomskänsla och trötthet, ungefär på samma sätt som man blir slö och hängig av en lindrig förkylning. Det är alltså inte konstigt att kroppen vill varva ner.

Sömnen som störs

Trötthet på dagen hänger ofta ihop med hur man sovit på natten, och mensen kan störa sömnen på flera sätt. Mensvärk och obehag gör det svårare att somna och att sova djupt. Dessutom påverkar de hormonella förändringarna kroppstemperaturen och sömnkvaliteten – lägre östrogennivåer förknippas med sämre sömn. Sover man oroligt eller för lite under mensdagarna blir dagtröttheten en logisk följd, och de hormonella effekterna och sömnbristen kan förstärka varandra.

Blodsocker, aptit och humör

Till detta kommer mer indirekta faktorer. Hormonsvängningarna påverkar aptiten och kan ge större blodsockerpendlingar, med energidippar som följd – den där plötsliga tröttheten efter en söt mellanmålsstund kan bli tydligare runt mensen. Och eftersom samma hormonella nedgång ofta sänker humöret, kan nedstämdhet och oro upplevas som – eller flyta ihop med – en allmän kraftlöshet. Kropp och sinne drar här åt samma håll.

När är tröttheten värd att kolla upp?

För det mesta är det helt normalt att bli trött vid mens och går över när cykeln vänder. Men ibland är den ett tecken på något som är värt att titta närmare på. Det kan vara läge att kontakta vården om tröttheten är uttalad, inte lättar med vila eller håller i sig även mellan menstruationerna, eller om du har mycket rikliga eller långa blödningar. Sådana symtom kan tala för till exempel järnbrist eller blodbrist, och ihållande trötthet kan i andra fall ha orsaker som rubbningar i sköldkörteln – tillstånd som inte har med mensen att göra men ger liknande symtom.

Ett enkelt blodprov kan ofta ge svar, exempelvis genom att mäta blodvärde och järndepåer eller sköldkörtelns funktion. Poängen är inte att oroa sig, utan att slippa stå ut med en trötthet som faktiskt går att förklara och åtgärda. Att själv gissa sig till en diagnos är svårt; en barnmorska eller läkare kan göra rätt bedömning.

En dold faktor i arbetsliv och studier

Det som lätt avfärdas som en privat obekvämlighet har också en mätbar sida. En stor nederländsk studie med fler än 32 000 deltagare fann att menstruationsrelaterade besvär leder till ett betydande produktivitetsbortfall – och att det mesta inte beror på frånvaro, utan på presenteeism: att man är på plats men presterar sämre för att man inte mår bra. Trötthet är en central del av det, eftersom nedsatt ork direkt påverkar koncentration, uthållighet och tempo. I samma studie önskade två av tre kvinnor större flexibilitet i arbetet under mensen, vilket pekar på ett utbrett men ofta osynligt behov.

För studerande är mekanismen densamma. Sänkt energi, sämre sömn och svårigheter att fokusera kan göra enskilda dagar betydligt tyngre, och eftersom besvären återkommer cykliskt kan de över tid påverka både närvaro och studieresultat – utan att det syns utåt eller pratas om.

Att frågan länge varit tabu håller på att förändras. I Sverige blev ”menscertifiera” ett av årets nyord redan 2018, och sedan dess har allt fler organisationer börjat väva in mens – och även klimakteriet – i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, med stöd i framväxande riktlinjer och standarder för kvinnohälsa på arbetsplatsen. Argumenten är både mänskliga och ekonomiska: en arbetsmiljö som tar hänsyn till cykelrelaterade besvär förknippas med lägre sjukfrånvaro, bättre trivsel och högre produktivitet. Internationellt diskuteras också mensledighet, även om den frågan är omdebatterad – vissa ser den som ett erkännande, andra befarar att den kan förstärka stigman.

Poängen är inte att sjukförklara en normal kroppslig process, utan att synliggöra något som påverkar många utan att märkas i statistiken. Och det börjar med just det den här artikeln handlar om: att förstå varför tröttheten uppstår.

Kort allmänbildning

Att man känner sig trött vid mens beror sällan på en enda sak. Det är snarare summan av flera processer: ett snabbt fall i östrogen och progesteron, förlust av järn genom blödningen, prostaglandiner och en mild inflammation, störd sömn samt svängningar i blodsocker och humör. Tillsammans förklarar de varför kroppen drar i handbromsen några dagar varje månad. Det mesta är en normal del av cykeln – men en trötthet som är ovanligt kraftig eller inte ger med sig är värd att lyssna på, eftersom den ibland pekar på något som enkelt går att utreda.

Och eftersom besvären återkommer hos så många, och påverkar både skola och arbetsliv, är förståelsen för biologin bakom också första steget mot att hantera den – både för individen och för de organisationer som börjat ta frågan på allvar.