Gåvokort/presentkort har blivit ett av de vanligaste sätten för företag att uppskatta sina anställda och kunder. Men bakom den enkla gesten döljer sig ett regelverk med flera viktiga skillnader – mellan skattefri gåva och beskattad lön, mellan olika gåvotillfällen, mellan gåvor till anställda och till kunder, och inte minst mellan två olika momstyper som de flesta aldrig har hört talas om. Den här artikeln förklarar hur det hänger ihop.

Vad är egentligen ett gåvokort?

Ett gåvokort/presentkort är i skatte- och momslagstiftningen en så kallad voucher – ett värdebevis på att betalning har gjorts för en framtida konsumtion av varor eller tjänster. Det kan vara fysiskt eller digitalt, och det framgår av kortet vilka varor eller tjänster det kan lösas in mot, eller hos vilka säljare. Sedan 2019 finns gemensamma EU-regler för vouchers, numera inskrivna i den svenska mervärdesskattelagen, och det är dessa som styr en stor del av hur korten ska hanteras.

För ett företag är gåvokort/presentkort attraktivt av en enkel anledning: i stället för att gissa vad varje mottagare vill ha låter man personen välja själv. Men för att gåvan ska bli skattefri – och inte en dyr överraskning – behöver några regler vara uppfyllda.

Skillnad 1: Skattefri gåva eller beskattad lön?

Huvudregeln i svensk skatterätt är att allt en arbetsgivare ger en anställd beskattas som lön. Gåvor är undantag, och det finns en absolut gräns som avgör saken: gåvan får aldrig vara pengar eller något som kan likställas med pengar.

Det är här gåvokortets/presentkortets utformning blir avgörande. Ett kort som kan lösas in mot kontanter räknas som pengar och är alltid skattepliktigt. Ett gåvokort/presentkort som bara kan bytas mot bestämda varor eller tjänster kan däremot omfattas av skattefriheten. Det finns dessutom en nyans värd att känna till: ett kort som ger tillgång till ett så brett och allmänt utbud att det i praktiken fungerar som kontanter – exempelvis ett generellt kort som duger till nästan vad som helst – kan också behandlas som pengar och därmed beskattas. Det är just därför de seriösa leverantörerna bygger sina kort kring ett avgränsat, men ändå brett, sortiment.

Skillnad 2: Vilket tillfälle gäller gåvan?

Skattefriheten är knuten till bestämda tillfällen, och varje tillfälle har sitt eget beloppstak. För 2026 gäller följande gränser, räknade på gåvans marknadsvärde inklusive moms:

• Julgåva: skattefri upp till 600 kronor (höjt från 550 kronor 2024–2025). Måste ges till alla anställda eller till en större grupp av dem.
• Jubileumsgåva: skattefri upp till 1 800 kronor (höjt från 1 650 kronor). Får ges när företaget firar ett större jubileum, som 25, 50, 75 eller 100 år.
• Minnesgåva: skattefri upp till 15 000 kronor (oförändrat). Ges till varaktigt anställda vid särskilda tillfällen – exempelvis lång anställningstid (omkring 20 år), en jämn födelsedag från 50 år och uppåt, eller när anställningen upphör. En viktig skillnad mot de övriga: minnesgåvan får ges individuellt och behöver alltså inte ges till alla.

En central detalj förenar dem alla: detta är gränsvärden, inte avdrag. Överstiger gåvans värde gränsen blir hela beloppet skattepliktigt från första kronan, och då ska arbetsgivaren dessutom betala arbetsgivaravgifter på hela värdet samtidigt som rätten att dra av momsen faller bort. Kostnader för administration, frakt och inslagning räknas däremot inte in i gåvans värde. Reglerna gäller även den som är ensam anställd i sitt eget aktiebolag och i regel även styrelseledamöter, medan en enskild näringsidkare inte kan ge sig själv en avdragsgill gåva.

Skillnad 3: Gåva till anställd eller till kund?

Reglerna ovan gäller gåvor till anställda. För gåvor till kunder och affärskontakter gäller helt andra och betydligt snävare regler. En kundgåva är som huvudregel bara avdragsgill om det rör sig om en enklare reklamgåva av mindre värde, som saknar personlig karaktär och har direkt anknytning till företagets verksamhet – tänk en penna eller almanacka med logotyp. Enligt Skatteverkets allmänna råd ligger gränsen för sådana reklamgåvor på omkring 300 kronor exklusive moms. En dyrare eller mer personlig gåva till en kund är normalt inte avdragsgill, och kan i värsta fall till och med bedömas som muta. Det är alltså en avgörande skillnad: ett generöst gåvokort som är helt i sin ordning till personalen kan vara en icke avdragsgill kostnad om det i stället ges till en kund.

Skillnad 4: Enfunktions- eller flerfunktionsvoucher – momsens hemlighet

Här kommer den skillnad som de flesta aldrig tänker på, men som har stor betydelse för hur momsen hanteras. Sedan EU-reglerna infördes delas alla vouchers in i två typer beroende på hur mycket som är känt redan när kortet säljs.

En enfunktionsvoucher är ett kort där det redan vid utställandet är klart både i vilket land momsen ska betalas och vilken momssats som gäller. Det förutsätter i praktiken att kortet bara kan lösas in mot varor eller tjänster med en enda momssats – till exempel ett presentkort hos en butik som bara säljer 25-procentsvaror, eller en lunchkupong på en restaurang. För en sådan voucher redovisas momsen redan när kortet säljs, och köparen kan dra av den ingående momsen direkt vid inköpet (förutsatt att gåvan är avdragsgill och köpet görs i en momspliktig verksamhet).

En flerfunktionsvoucher är allt annat – alltså kort där momssatsen inte går att fastställa i förväg. Det är typiskt fallet för de populära ”välj-din-egen-gåva”-korten, där sortimentet blandar varor med 25 procents moms, delikatesser med 12 procent och böcker med 6 procent. Eftersom det inte går att veta vilken momssats som till slut gäller, läggs ingen moms på vid köpet. I stället redovisas momsen först när kortet löses in – det vill säga när mottagaren väljer sin gåva – och hanteras då av det företag som ställt ut kortet.

För ett företag som köper in gåvokort betyder det här en praktisk skillnad: med en enfunktionsvoucher syns momsen direkt på fakturan och kan dras av med en gång, medan en flerfunktionsvoucher inte ger något momsavdrag vid köpet. De flesta flexibla företagsgåvokort är just flerfunktionsvouchers, men vissa leverantörer sätter medvetet ihop sortiment med en enda momssats för att korten ska bli enfunktionsvouchers och därmed enklare att hantera bokföringsmässigt.

Vad händer om kortet aldrig används?

Skillnaden mellan korttyperna märks även när ett presentkort förfaller oanvänt. För en enfunktionsvoucher har momsen redan redovisats vid försäljningen, så det kvarvarande nettobeloppet blir helt enkelt en intäkt i bolaget. För en flerfunktionsvoucher har ingen moms redovisats – eftersom ingen inlösen skett anses ingen momspliktig omsättning ha ägt rum – och hela beloppet tillfaller då utställaren som intäkt utan att någon moms behöver betalas.

Kort allmänbildning

Ett gåvokort/presentkort från företaget är alltså mer än en trevlig gest – det är en transaktion som styrs av flera lager av regler. För att gåvan ska bli skattefri måste den ges till rätt mottagare, vid rätt tillfälle, under rätt beloppsgräns och i en form som inte kan bytas mot pengar. Samtidigt avgör en mer teknisk skillnad – om kortet är en en- eller flerfunktionsvoucher – när och hur momsen ska hanteras. Den som förstår dessa fyra skillnader har också nyckeln till varför ett till synes enkelt presentkort kan behandlas på så många olika sätt i ett företags bokföring.